När är user research egentligen viktigast?

“Vi vet redan vad användarna vill ha”

I många projekt upplever beställaren att de redan har god förståelse för sina användare. Kanske tillhör de själva målgruppen. Kanske har de arbetat i branschen i många år. Kanske har de redan sålt liknande produkter eller tjänster tidigare.

Ofta har de rätt.

I praktiken visar det sig ofta att de grundläggande behoven, målen och problemen är ungefär som man trodde. User research leder då inte till några dramatiska nya insikter. Snarare till en bekräftelse av det som redan var känt.

Den bekräftelsen har ett värde. Den skapar trygghet i besluten och gör det lättare att stå fast vid designval senare. Men frågan är om den alltid är värd kostnaden.

Research är inte gratis, och budgetar är alltid begränsade

Ordentlig user research tar tid och resurser.

En relativt liten researchinsats på 2–3 veckor, genomförd av en erfaren designer eller researcher, kostar runt 100 000 kronor.

I ett projekt där den totala budgeten för att designa och bygga en app kanske ligger runt 1 000 000 kronor är det en betydande del. Plötsligt handlar det inte om om research är bra, utan om vad man är beredd att prioritera bort för att få plats med den.

Mer research betyder ofta:

mindre tid för design
mindre tid för iteration
mindre tid för teknisk kvalitet
eller färre funktioner i första versionen

Det är här diskussionen blir mer nyanserad än vad den ibland framställs i design communityn.

Blir produkten alltid så mycket bättre med research?

Det är lätt att känna sig kritiserad när man ifrågasätter omfattande research. Inom designvärlden finns ofta en underförstådd norm:

Gör du inte research, gör du fel.

I grunden håller vi med om ambitionen. Produkter blir ofta bättre med research. Men frågan vi tycker är viktigare att ställa är:

Hur mycket bättre – och till vilket pris?

I vissa projekt är svaret självklart. I andra är vinsten mer marginell, särskilt om teamet redan sitter på stark domänkunskap och målgruppen är nära.

När research är som allra viktigast

Vår erfarenhet är att user research blir viktigare ju längre bort slutanvändaren är från dig själv och ditt team.

Exempel där research ofta är avgörande:

Medtech – där användarna arbetar i reglerade miljöer med höga krav på säkerhet, precision och ansvar.
Industriella system – där slutanvändaren ofta är en operatör eller fälttekniker med helt andra förutsättningar, arbetsflöden och teknisk kontext än utvecklingsteamet.
Komplexa B2B-system – där produkten är ett arbetsverktyg snarare än en konsumenttjänst.

I dessa sammanhang är det lätt att missa avgörande detaljer:

hur miljön faktiskt ser ut
vilka genvägar användare tar
vilka begränsningar som styr beteendet
vad som upplevs som “enkelt” eller “krångligt” i praktiken

Här kan research vara skillnaden mellan ett system som fungerar i teorin och ett som fungerar i verkligheten.

När research kan vara mindre avgörande

I mer konsumentnära projekt ser situationen ofta annorlunda ut.

Om:

målgruppen är bred och välkänd
kontexten är enkel att förstå
beställaren själv tillhör målgruppen
eller teamet har byggt liknande produkter många gånger tidigare

… då kan värdet av omfattande initial research vara lägre.

Det betyder inte att man ska ignorera användarperspektivet. Men ibland kan det vara mer effektivt att:

börja med design och prototyp
testa tidigt och enkelt
samla feedback löpande
justera efter verklig användning

I dessa fall kan research vara något man växer in i snarare än något som måste göras fullt ut från dag ett.

En mer pragmatisk syn på user research

För oss handlar frågan inte om research eller inte research.

Den handlar om när, hur mycket och var research gör störst nytta.

Ibland är djupgående research helt avgörande.

Ibland räcker det med erfarenhet, sunt förnuft och snabb validering.

Ofta ligger det bästa svaret någonstans däremellan.

Det viktiga är att göra medvetna val. Inte att följa dogmer.